Vårens dikter

 

Den vackraste mattan !


Den vackraste mattan på jorden ej väves av mänsklig hand.
Den sömmas av snövita sippor i skogarnas nordliga land.

Kom ut i skogen i förvår då solen silar sitt ljus, i prakt strålar vitsippsmattan som tindrande stjärneljus.

Men går du i gökottemorgon när luften är regntung och skön då finner du blommornas stjälkar likt klockorna böjda till bön.

Sin skapare tack de nog sänder för vår de fått ringa in, för ljuset och blomsterlyckan de tänder i människors sinn.

~ Britt Andersson ~

 

 


Välkommen Vår....

Du lilla tussilago du till oss budskap bär
att nu så kommer våren, ja nu är våren här.
Och över dig drilla lärkorna i skyn.
Så glada skratt det klingar - det stojas uti byn.

Jag längtar efter knoppar, sol och fågeldrill,
men längtan stor hör våren till.
Den tid när marken smyckas med sippor vita, blå.
Det gives och det tages så kära löften då.

O, underbara vår du hjärtat gör så vekt.
Du minner om en tid - då jag som liten lekt.
och även om den tid i glada ungdomsår.
Alltid så är du hälsad: "Välkommen sköna vår".

"Linne'a Norold

 

 


 Efter vinter följer Vår

Kanske vägen är knagglig, stenig och svår, vandra fram utan fruktan, en gång blir det vår.
Då spirar bland tuvor och stenarna opp'
små ängsblommor skira - de
båda nytt hopp.

"Linne'a Norold"

 

 


 Tack

Tack kära Gud för en spirande vår
Tack för vi åter den uppleva får     
Tack för var' endaste blomma vi ser
Tack för all glädje du människor ger.

"Linne'a Norold"

 

 


 Det väna

Jag älskar det väna, veka och blyga,
gläds när hassel ur jorden ses smyga.
När sälgen den knoppas, brister, slår ut,
och vårblommor hälsa att vintern är slut.

"Linne'a Norold"

 

Våren

Lärkans drillar nu hörs i skyn,
och barnen ropar glatt från byn:
"Vi har plockat blåsippor, mor
du skall få en bukett så stor".

Mor hon ler för hon tänker på,
när hon var liten och ropa så.
Barnens ögon av glädje glittra,
naturen vaknat, och fåglar kvittra.

Starar flyger till fjolårsholk
som Kalle täljt med sin lilla dolk,
samma starar till samma bo?
pojken myser så stolt måntro.

Snart blir det ungar söta små
som katten ej får titta på.
Kalle glömmer sitt läxeplugg,
solen lyser i lingul lugg.


"Linne'a Norold"

 

Till sidans topp!